Snarare som en gasbunker under andra världskriget. Inga namn nämnda.
Gårdagen var riktigt fin. Började hemma hos Jonnie med lite förkrök.
Kökshäng och musiksprat. Sen drog vi vidare till Platens där det var ett antal kända ansikten.
Dans, dans och en riktigt god äppelkakedrink som snabbt blev populär.
Kvällen avslutades som sagt hemma hos Andreas.
Vi drog på en film och alla tre slocknade direkt.
MEN!
Som alltid med mig. Det finns alltid ett men.
Har jag nämnt att det här är min otursmånad?
Har jag nämnt att jag är klantig?
Antar att ni läste om mitt missöde där jag låste mig ute.
Igår skulle jag knacka på ett fönster när vi skulle gå iväg.
David och Jonnie var kvar inne och dörren var låst.
Jag knackade. En normal knack antar jag.
Inte speciellt hårt.
Då hände det.
Plötsligt var min hand igenom rutan.
Bra Elin. Bra gjort.
En fint cirkelformat hål.
Tur att jag har ett bra jobb, är så rik och har råd att slänga pengar runt mig!
Eller hur var det nu igen?
FEBRUARI I LOVE YOU!
(behöver jag tillägga att min kamera håller på att balla ur också?)
DET GÅR BRA NU!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar